Direktlänk till inlägg 14 februari 2014
Leo Kall och hans chef, Rissen, har en något konstig relation, där Leo känner ofta att han måste kritisera vad Rissen gör, även om det bara är i hans tankar. Medan Rissen inte verkar ha några tankar om Leo, och om han har det är det inget man som läsare får veta. Av det jag har läst har jag också förstått att Leo tror att det finns en chans att hans fru, Linda, och Rissen har haft en relation.
"(...) att jag inte avskydde honom därför att det kanske fanns något att upptäcka mellan honom och Linda, utan att jag tvärtom tyckte så skärskilt illa om tanken på ett förhållande mellan honom och Linda just därför att det gällde Rissen."
Det är inte kul att något har en relation med ens partner, men jag får för mig att det inte är den ända anledningen till Leos tysta kritik. Jag känner också att jag fick det lite bekräftat i citatet över. För att om Linda, Leos fru, hade haft en relation med någon annan än Rissen hade det varit okej. Jag tror att Leo från början inte har gillat Rissen, för att han t.ex fick ett högre jobb, men när Rissen sedan hade en affär med Leos fru blev det värre. Leo blev ännu mindre vänligt inställd till Rissen, då han hade fått både jobbet och lyckats ta Leos fru ifrån honom. Om det stämmer tycker jag att det förklarar Leos inställning till Rissen och varför han håller på och kritiserar honom.
"(...) lika hårt som jag kritiserade Rissen och lika djupt som jag misstrodde honom, lika viktigt var hans omdöme för mig, Varje gång jag kom på mig med att försöka imponera på honom, skämdes jag och slog bort min svaghet."
Men fast Leo inte gillar Rissen, känner ändå han att han måste imponera på honom. Han söker Rissens bekräftelse att det han gör, hans arbete, är bra. Men som det står i citatet, är det inget han gör frivilligt, utan undermedvetet. Jag tror att det är för att Leo har något emot Rissen, att han kanske är avundsjuk. För vem vill inte imponera på sin överordnade och få bekräftelse? Det är naturligt, men eftersom att det är Rissen som är hans chef, en person som han inte gillar, känner nog Leo sig dum för att han försöker imponera och försöker undertrycka viljan att göra det.
"Och då han stod där framför mig, oansenlig i sin hållning" "För Rissen kunde man inte ha högaktning, han var för olik andra, han var för löjlig."
Det Leo kritiserar är små, onödiga saker som han stör sig på, som t.ex Rissens hållning. Men även fast det bara är små saker, så måste Leos vilja att kritisera komma någonstans ifrån. Jag tycker att Leo låter avundsjuk, något som jag tror att nästan alla har varit med om det någon gång. Man vill hitta och se fel i vad personen, som man är avundsjuk på, gör. Man letar efter brister för att själv kunna känna sig bättre. Och det brukar vara småsaker som man hittar, vilket är precis vad Leo kritiserar hos Rissen.
Trots att Leo inte gillar Rissen så har han inte sagt något ovänligt till honom, fast de jobbar sida vid sida varje dag. Vad ska man säga om det, är det bra från Leos sida att inte han inte låter hans privatliv vara i vägen för hans arbete med sitt revolutionerande serum? Jag tror inte att många skulle kunna jobba i samma rum som den personen ens partner har haft en relation till och inte nämna det. Det känns som om Leo lägger all sin ilska/ frustration över Rissen och hans fru i arbetet, för att han vet att kallocainet kommer att förändra så mycket i deras samhälle och han kommer att bli väldigt omtalad, och så blir det är omöjligt att inte vilja vara med honom och dela glansen. Varken Rissen eller Linda skulle kunna ljuga om deras affär under kallocainet och då skulle han få veta sanningen tillslut, om de hade en relation.
Det jag försöker säga är att Leo och Rissen döljer sina tankar från varandra, och säger inte vad de tycker. De låssas som om de inte är i ett triangeldrama med varandra, som om de inte känner varandra mer än att de vet varandras namn.
Jag har funderat på om Kallocain är bra eller dåligt och om det skulle ha funnits, vilka förändringar det skulle innebära. Om Kallocain fanns skulle det hjälpa vårt samhälle på olika sätt. T.ex. skulle ingen kunna begå ett brott utan att bli avslöj...
Jag kände att Skriet från vildmarken inte passade mig, så jag bytte bok. Som det står i rubriken läser jag nu Kallocain av Karin Boye. Än så länge har jag inte kommit så långt, men jag tycker att det är interessant hur staten, Väststaten, och d...
Kaptitlet börjar precis där det första slutade, Buck har precis kommit fram med båten till en strand med ett läger. I början får han bara varar där och det verkar inte vara ett roligt liv. Alla hundar slås och Buck verkar inte få någon lugn och ro. "...
I början får man veta liten om hunden, Buck, som boken handlar om och hans liv som sällskaps hund hos familjen Miller. Och hur han blir tagen av en tjänarna och såld för pengar. Efter en lång resa kommer han tillslut fram till mannen med den röda trö...